När bouppteckningen är färdig och alla skulder i dödsboet är betalda, är det dags att påbörja arbetet med arvskiftet, det vill säga fördelningen av tillgångarna efter den avlidne.

Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna som beskriver hur tillgångarna ska delas. Fördelningen sker enligt den avlidnes testamente, eller om inget testamente finns enligt arvsrättens lagar.

Som dödsbodelägare kan ni gemensamt komma överens om hur tillgångarna ska delas upp. Vanligtvis utgår man från marknadsvärden, men om alla är överens kan ni själva bestämma värdena och fördelningen. När ni är klara skrivs ett arvskiftes avtal där alla delägare godkänner uppdelningen.

Arvskifte: handlar om själva uppdelningen av tillgångarna mellan dödsbodelägarna.
Arvsrätt: är däremot de lagar och regler som styr hur ett arv ska fördelas. Till exempel mellan makar, barn och andra arvingar.

Genom ett testamente kan den avlidne själv påverka hur arvet ska fördelas, men det finns också lagstadgade regler som alltid måste följas, exempelvis bröstarvingars rätt till sin laglott.

En arvskifteshandling är ett skriftligt dokument som visar:

• Vem som ärver vad

• Vilka värden som fastställts för tillgångarna

• Vem som ansvarar för eventuella återstående åtgärder i dödsboet

När handlingen är signerad och bouppteckningen är registrerad, kontaktas banken för att föra över tillgångarna till arvingarna. Vid detta tillfälle behöver ni ha med den underskrivna arvskifteshandlingen samt eventuella fullmakter från samtliga dödsbodelägare.

Kom ihåg att avsätta medel för eventuell skatt och att besluta vem som ska deklarera för dödsboets räkning.

En komplett arvskifteshandling innehåller:

• Uppgifter om samtliga dödsbodelägare

• Information om vem som ärver vad

• En redovisning av tillgångar och skulder

• Eventuella testamenten, äktenskapsförord eller gåvobrev

Innan arvet delas måste alla skulder och kostnader betalas, inklusive kostnader för begravning och transport. Därefter beror fördelningen av arvet på familjesituationen:

Om den avlidne var gift:

• Gift utan barn – den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt.

• Gift med gemensamma barn – den efterlevande maken ärver före barnen.

• Gift med särkullbarn – barnen ärver sin del direkt, maken ärver inte dessa barns andel.

Om den avlidne var sambo eller ogift:

• Sambor med gemensamma barn – barnen ärver om det inte finns ett testamente.

• Sambor utan barn – sambor ärver inte varandra utan testamente. I stället ärver föräldrar eller syskon enligt lag.

• Sambor med barn som inte är gemensamma – barnen ärver direkt, sambon ärver inte.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om hur arvet ska delas, kan tingsrätten utse en neutral skiftesman. Skiftesmannen hjälper till att nå en lösning och kan, om det behövs, besluta om ett så kallat tvångsskifte. Mer information finns på domstol.se.

Att hantera ett arv kan kännas både komplicerat och känslomässigt. Hos oss på Ceremoni begravningsbyrå hjälper vi er med hela processen, från bouppteckning till färdigt arvskifte. Vi ser till att allt sker korrekt i lugn takt och med respekt för alla inblandade.

Kontakta oss om ni vill ha stöd i arbetet med arvskifte eller har frågor kring arvsrätt.